Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
GTJY DE MAUPASSANT
beslag på den helt och hållet. lian kunde icke tänka
på något annat, tala oin något annat än honom.
Han frågade i elak ton: — Säg mig en sak, Made.
— Yad då, min vän?
— Gav du stackars Charles horn?
Hon mumlade föraktfullt: — Yad du är dum med
ditt ständiga prat om honom.
Men han släppte icke tanken. — Seså, min kära
Made, var nu riktigt uppriktig och erkänn bara! Du
gav honom horn, icke sant? Erkänn det!
Hon teg, chockerad såsom alla kvinnor bli av
detta ord.
Han fortsatte obstinat: — Om någons huvud varit
lämpat för horn, så var det hans. Ja, ja, ja! Det
skulle roa mig att veta, att Forestier var hanrej.
Han märkte, att hon smålog, kanske åt något
minne, och han envisades:
— Seså, tala om det. Yad gör det? Det skulle
tvärtom vara riktigt lustigt om du erkände för mig,
att du bedragit honom, erkände det just för mig.
Han rent av skälvde av förhoppning och iver att
få höra, att Charles, den förhatlige Charles, den
avskydde döde, fått bära denna löjliga skam. Och
dock. .. dock eggades hans iver att få veta det av
en annan, mera oklar känsla. Han upprepade: —
Made, min lilla Made, jag ber dig, säg det. Det hade
verkligen rvarit riktigt orätt av dig att inte låta
honom bära horn. Seså, Made, erkänn.
Nu måtte hon otvivelaktigt ha funnit hans
envishet lustig, ty hon skrattade.
Han satte munnen tätt intill hustruns öra: —
Seså ... seså... erkänn!
Hon drog hastigt undan huvudet och sade
häftigt: — Du är dum. Vad skulle man väl kunna svara
på sådana frågor?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
