Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEL AMI
237
Du Roy kom hem mycket lugn och frågade
Madeleine, som satt och skrev brev:
— Kommer du med om fredag och äter middag
hos Walters? Jag skall dit.
Hon tvekade. •— Nej, jag känner mig inte riktigt
kry. Det blir bäst, att jag stannar hemma.
Han svarade: — Som du vill. Ingen tvingar dig.
Så tog han åter sin hatt och gick ut igen.
Sedan lång tid tillbaka lät han skugga henne och
hade reda på allt hon företog sig. Det ögonblick,
han väntat på, hade äntligen kommit. Han hade
icke låtit narra sig av den ton, vari hon sagt: — Det
blir bäst, att jag stannar hemma.
Han visade sig älskvärd mot henne under de
närmast följande dagarna. Han föreföll till och med
glad, vilket inte var vanligt hos honom. Hon sade
till honom:
— Så där, ja! Nu har du blivit rar igen!
Han klädde sig i god tid på fredagen, innan han
begav sig hem till chefens, för att uträtta några
ärenden, förklarade han. Han gick hemifrån vid
sextiden efter att ha kysst sin hustru och begav sig
till droskstationen vid
Notre-Dame-de-Lorette-tor-get. Han sade till kusken: — Stanna mitt emot n:r
17 Rue Fontaine och vänta där, tills jag ger er
tillsägelse att köra. Då skjutsar ni mig till
Restaurang Fasantuppen vid Rue Lafayette.
Droskan rullade bort, och Georges drog ner
gardinerna. Då han väl befann sig mitt emot sin port,
vände han icke blicken från den. Efter tio minuters
väntan, såg han Madeleine komma ut och avlägsna
sig i riktning mot de yttre boulevarderna. Då hon
hunnit en bit, stack han ut huvudet och ropade:
— Kör!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
