Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
GTJY DE MAUPASSANT
rummet, och det utgör ytterligare ett bevis för
äktenskapsbrott. Ni kan icke förneka vad som är
uppenbart. Yad har ni att anföra?
Laroche-Mathieu svarade: — Jag har ingenting
att säga. Gör er plikt.
Kommissarien vände sig till Madeleine: —
Erkänner ni, min fru, att kerrn där är er älskare?
Hon svarade fräckt: — Jag förnekar det ej. Han
är min älskare.
— Det är tillräckligt. Då kommissarien var
färdig med sina anteckningar, frågade ministern, som
nu var fullt klädd: —- Beköver ni mig vidare? Eller
kan jag avlägsna mig?
Du Roy vände sig om ock sade med ett oförskämt
skratt: — Yarför det? Vi äro färdiga. Ni kan gå ock
lägga er igen, min kerre. Vi skola lämna er
ensamma. Så lade han handen på polismannens arm
och fortsatte: Låt oss gå nu, herr kommissarie. Vi
ha ingenting mer att göra här.
Smått häpen följde mannen efter honom, men
Georges stannade vid dörren för att låta den andre
gå före. Denne vägrade av artighet. Du Roy
insisterade, och till sist sade han med en bugning och
i ironisk ton: — Det är er tur, kerr kommissarie. Här
är jag nästan kemma kos mig. Ock sedan stängde
kan med en diskret min dörren.
En timme senare trädde Georges Du Roy in på
La Vie Frangaises redaktion.
Herr Walter tittade upp och sade: — Är det ni?
Ni ser egendomlig ut. Varför kom ni inte kem till
middagen? Var kar ni varit?
Den unge mannen, som var säker på att käns ord
skulle göra verkan, svarade:
— Jag kar just störtat utrikesministern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
