Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åmmeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luften. Ordet Åmme (1293 skrivet Hamu) betyder något
som "ångar".
Ett av de naturskönaste områdena i Åmmeberg är den
till direktörsbostaden hörande stora trädgården, som delvis
utgöres av naturpark. Denna trädgård anlades på 1700-talet
i samband med byggandet av Åmmebergs herrgård, vilken
fick tjäna som bostad åt bolagets direktörer från år 1857
till år 1917, då den nuvarande direktörsbostaden uppfördes.
För 7 à 8 år sedan lät direktör Torell omlägga trädgården,
bl. a. på grund av att granskogen trängde in i
lövträdsbeståndet och hotade att förkväva det. Andra vackra platser
i Åmmeberg äro Blommedal, vilken med sina enorma
vitsippemattor på våren och försommaren verkligen gör skäl
för namnet, och Kolarängsudden, på vilken den katolska
kyrkogården är belägen. På denna äro flera av de vid Vieille
Montagnes svenska avdelning först anställda utlänningarna,
fransmän och tyskar, begravna. De kunde knappast ha fått
en vackrare och ljusare sista viloplats i det främmande landet
än denna. Då man står där och ser björkarnas och asparnas
lätta lövverk skimra i solen, sjön lysa mellan stammarna
och hör fåglarna sjunga, tycker man sig minst av allt vara på
en kyrkogård.
Åmmebergs omgivningar får man en överblick av från
utsiktstornet Persberg vid Lidan. Till detta leder en gammal,
pittoresk väg, som slingrar sig uppåt i många bukter. Från
utsiktstornet har man åt söder milsvida utsikter över Vättern
med Omberg framtonande vid horisonten, i väster ser man
Vaberget vid Karlsborg, i norr konturerna av Kilsbergen,
och i öster tittar Zinkgruvans samhälle fram ur det mörka
skoghavet.
I författarens barndom var Åmmeberg ännu ganska
utländskt. Då fanns där många belgare, fransmän och tyskar.
Då man var där på besök vid festliga tillfällen och såg
svartgulröda fanor vaja på flaggstängerna och hörde franska
och tyska talas, tyckte man sig vara på främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
