Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvdriften vid Åmmeberg - II. I Vieille Montagnes regi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En belgisk gruva vid norra Vättern
"Det torde roa er höra vad som hände oss på återresan
från den nöjsamma vistelsen i den nätta staden på norra
Vätterstranden under festdagarna, angenäma för erinringen.
Utkomna för att roa oss, ansågo vi — mina muntra
reskamrater och jag — det ingalunda nödvändigt att taga
giriaste vägen till hemmet. Med högstämda lynnen ville vi
på den vackra septemberdagen njuta av den behagliga
nejden kring Vätterns nordända och skåda, vad märkeligt
där kunde finnas. Styrde vi så först vår kosa mot
södern, förbi det furstliga Stjernsund, som med sitt
härliga läge, sina väl vårdade, inbjudande omgivningar och
sin praktfulla inredning utgör en fullt värdig bostad åt
konungasonen och det väna viv han torde förskaffa sig
under den Tysklandsresa, vilken han, som bekant, helt
nyligen företagit ’på kort tid’ och utan känd
bestämmelseort.
Vidare reste vi söderut, färdades över lilla Hammarsundet
på färja, vilken naturligtvis vid vår ankomst låg vid motsatta
stranden, foro tvärt över ön, som på andra sidan sköljes
av stora Hammarsundet, vilket vi skulle utan uppehåll
kunnat passera, tack vare den nya väg- och brobyggnaden
däröver. Just denna föranledde oss dock att dröja. Det var
ett nöje att beskåda det synbarligen solida och med omsorg
utförda arbetet. Mycket pengar äro visst där ’kastade i
sjön’ men med klok beräkning och till gagn för orten och
vägfarande. Telegraftråden, vilken där, liksom vid lilla
Hammarsundet antager grövre dimensioner till följd av sin
välbehövliga vattentäta beklädnad, och sålunda utrustad
stiger ned från sin upphöjda plats för att göra bekantskap
med Vätterns gäddor och abborrar, tog jämväl vår
uppmärksamhet i anspråk.
Efter att vidare ha passerat Hammars kyrka och det
närbelägna, nyanlagda glasbruket, som likväl icke erbjöd
något synnerligt nytt att skåda, reste vi en bit österut mot
Uppsala, byn förstås, i vars grannskap vår väg vände sig
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
