Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmens väg från gruvan till utskeppningshamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En belgisk gruva vid norra Vättern
draglinor drogs toppen över centrum igen. År 1911
förstärktes skorstenen med ett 50-tal järnband, och år 1922
rätades toppen med 10 st wirestag samt långsgående räls,
fasthållna med järnband. Dessa järnförstärkningar
representerade slutligen en sammanlagd vikt av cirka 30 ton.
Skorstenen var sålunda ganska illa medfaren, och man
befarade att den en vacker dag skulle störta ned över
intill-liggande byggnader. Med anledning härav fick år 1933 en
expert i uppdrag att skjuta ned skorstenen, som emellertid
ej var så skröplig, som man trodde. En novemberdag 1933
stod jag tillsammans med några hundra åmmebergare och
åsåg experten-dynamitardens många och fåfänga attacker
mot skorstenen. Vi kände oss litet vemodiga till sinnes, som
man ju lätt blir, då man bevittnar förstörandet av ett gammalt
byggnadsverk. Vi stodo där och stirrade på den ensamme
lille mannens förehavanden uppe på skorstenen. Plötsligt
såg man honom, snabbt som en vessla, klättra ned för
skorstenen. Han hade tänt stubintråden till dynamitladdningen.
Då han kommit ned till marken, gingo de män, som skulle
kapa stagen, till aktion. Man såg svetsningsapparaternas
gnistregn invid de olika wirerna, varefter karlarna sprungo
bort över bergknallarna för att rädda livhanken. Så stod
man där andaktsfull, inringade bilden av skorstenen i kikare
och kameraglas och inpräntade den på ögats näthinna för,
som man trodde, sista gången. Så kom skottet, som blev
en oförglömlig besvikelse för alla de närvarande. En liten
pust rök slog ut från mitten av skorstenen, och några
tegelstensskärvor singlade ned likt löv. Det var allt som hände.
Spänningen upplöstes i intet.
Men experten laddade på nytt, laddade och sköt hela
dagen och med användande av ständigt ökade kvantiteter
dynamit. Han arbetade heroiskt, ja, förtvivlat, ty han kände
nog, att det började falla en löjets dager över honom. När
kvällen kom, var det visserligen ett gapande hål i skorstenen
efter det senaste skottet på 5 kg, så att man kunde se rakt
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
