Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro begär efter makt, samhällsställning, rykte och
skicklighet och framgång eller dylikt. Så ni finner, att ehuru
vi afskaffat fattigdomen och fruktan för den, så väl som
öfverdrifven lyx och hopp om den, ha vi dock lämnat
oberörda de flesta bevekelsegrunder, som framkallade
begäret efter penningar under forna tider, såväl som de
motiv, som alstrade de högsta kraftansträngningarna. De
lägre motiv, som icke längre ha inflytande öfver oss,
hafva ersatts af högre motiv, som voro helt och hållet
okända för den blotta löntagaren på er tid. Då nu
intet slags industri längre är själftjänst, utan en tjänst för
nationen, drifves arbetaren af patriotism och
människokärlek, på samma sätt som soldaten under edra dagar.
Industrihären är en här, icke endast på grund af sin
fullkomliga organisation, utan äfven på grund af det
oegennyttiga nit, som besjälar dess medlemmar.
"Men likasom ni sökte väcka både
fosterlandskänslan och ärelystnaden för att egga ifvern hos edra
soldater, så göra äfven vi. Då vårt industriella system är
baseradt på principen att söka få samma ansträngning
af alla, d. v. s. att en hvar gör sitt bästa, så förstår ni,
att de medel, genom hvilka vi sporra våra arbetare att
göra sitt bästa, ingå som en mycket viktig del i vår plan.
Hos oss är flit i nationens tjänst den enda och säkra
vägen till rykte, utmärkelse och inflytande. Värdet af
en mans tjänster bestämmer hans rang i samhället. Om
vi se på verkan af våra sociala anordningar att göra
människor nitiska i tjänsten, så tycka vi, att den bitande
hungersnöden och den tomma lyxen, på hvilka ni litade,
voro lika usla och vanmäktiga som barbariska. Äfven
på er tid dref ärelystnaden människor till vildare
ansträngningar än kärleken till pengar kunde göra."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
