Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beställt. Det förhöll sig så, där jag bodde i somras, och
jag fann det mycket obekvämt.[1]
"Tvifvelsutan måste äfven i många andra
hänseenden landtmagasinerna vara underlägsna dem i städerna?"
frågade jag.
"Nej", svarade Edith, "de äro för öfrigt precis lika
goda. Profmagasinet i den minsta lilla by låter er,
likasom denna, få välja på alla de olika varor, som
nationen har, ty varumagasinet på landet får sitt förråd från
alldeles samma källa som stadsmagasinet."
Då vi gingo hem, yttrade jag några anmärkningar
om husens olika storlek och värde. "Huru kan detta",
frågade jag, "stå tillsammans med att alla medborgare
ha samma inkomst?"
"Emedan", förklarade Edith, "icke alla ha samma
smak, ehuru de ha samma inkomst, och därför använda
icke alla på samma sätt sina pengar. Somliga tycka
om vackra hästar, andra i likhet med mig, fina kläder,
andra, ett dyrbart bord. De hyror, som nationen får
för dessa hus, variera, efter storlek, elegans och läge,
så att en hvar finner något passande. De större husen
bebos vanligen af stora familjer, i hvilka åtskilliga
personer kunna sammanskjuta till hyran; medan de små
familjerna, såsom vår, söka sig mindre och billigare hus.
Det beror helt och hållet på smak och behag. Jag har
läst, att fordom hade folk stora våningar och lefde äfven
på andra sätt skrytsamt öfver sina tillgångar, för att låta
andra tro, att de voro rikare än de voro. Var det
verkligen så, Hr West?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
