Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första, andra och tredje graden, allt efter skicklighet, och
dessa grader äro i många fall åter sönderdelade i tvenne
klasser. En ung man får sin plats anvisad såsom en
första, andra eller tredje gradens arbetare i enlighet med
hans intyg under lärotiden. Naturligtvis kunna endast
ynglingar med ovanligt framstående skicklighet öfvergå
direkt från lärling till en första gradens arbetare. De
flesta komma in i de lägre graderna och förflyttas,
efterhand som de vinna mer erfarenhet, in i de högre.
Omgraderingar äga rum inom hvarje industrigren vid
perioder, som motsvara längden af lärotiden, så att den
verkligen förtjänstfulle icke behöfver vänta länge på
uppflyttning, ej heller den slappa lita på hvad han förut gjort,
om han ej vill riskera att flyttas ned i en lägre klass.
En af de anmärkningsvärda fördelarna af hög gradering
är den rättighet, som den gifver arbetaren att välja
hvilken af de olika grenarne inom hans yrke, som han vill
följa såsom sin specialitet. Naturligtvis är det icke
meningen, att någon af dessa grenar skall vara särskildt
besvärlig eller lätt, men det är ofta mycken skillnad
emellan dem, och man sätter högt värde på rättigheten
till fritt val. Det är visserligen sant, att man tager
hänsyn till hvad äfven den sämste arbetaren önskar, då man
bestämmer honom för hans arbetsgren, ty både hans
tillfredsställelse och den nytta, han gör, är beroende häraf.
Men under det man tager hänsyn till den lägre stående
arbetarens önskan, så vidt det öfverensstämmer med
tjänstens fördel, så gör man det dock endast, sedan man
sörjt för den högre stående arbetarens fordran, och ofta
får han nöja sig med hvad han önskar i andra eller
tredje hand, eller får han t. o. m. vara belåten med att
sättas till hvad för arbete som helst, om så behöfves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
