Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraft, så väl som till det allmänna missnöjet. Den stora massan
af mina samtida valde aldrig själfva sin kallelse, ehuru det sades,
att de voro fria att göra så, utan de tvingades af
omständigheterna in i ett arbete, för hvilket de voro odugliga, emedan de
icke hade naturlig böjelse därför. De rika hade i detta hänseende
föga företräde framför de fattiga. De senare, som vanligen icke
kunnat skaffa sig uppfostran, hade icke ens tillfälle att
undersöka, hvilka naturliga anlag de möjligen hade, och om de voro
medvetna därom, saknade de medel att uppodla dem. De lärda
och tekniska banorna voro vanligen stängda för dem, och detta
till deras egen och nationens förlust. Å andra sidan voro de
förmögna, som kunnat skaffa sig utbildning och tillfälle att använda
sina anlag, knappast mindre hämmade af sociala fördomar, som
förbjödo dem att befatta sig med kroppsarbete, äfven då det
passade deras naturliga begåfning, samt bestämde dem för
intellektuellt arbete, vare sig de voro lämpliga därför eller ej. Många
frestades af förhållandena att gå in på banor, där de menade sig
skola förtjäna mycket pengar, i stället för att beträda mindre
lönande, som dock varit mer öfverensstämmande med de naturliga
anlagen. Allt detta är nu förändradt. Lika uppfostran och samma
rättigheter måste nödvändigtvis uppenbara de talanger, som
finnas, och hvarken sociala fördomar eller pekuniära hänsyn lägga
hinder i vägen för en persons val af lefnadskall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
