- Project Runeberg -  En återblick /
179

(1906) Author: Edward Bellamy Translator: Gustaf F. Steffen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom jag vet genom böcker", svarade doktorn, "och det
var ju ej så underligt, då kroppsarbete på den tiden
innebar umgänge med en rå, okunnig folkklass. Det finns
icke någon sådan klass nu. En sådan känsla var helt
naturlig då, ty man tog för afgjordt, att alla de, som
erhöllo en högre uppfostran, voro bestämda för de lärda
yrkena eller ett lif i rikedom och sysslolöshet. En dylik
uppfostran innebar däremot för den, som hvarken var
rik eller hade tillfälle att nå befordran på
ämbetsmannabanan, detsamma som felslagna förhoppningar,
misslyckad existens, ett bevis på underlägsenhet snarare än
motsatsen. Men nu, då den högsta bildning anses
nödvändig blott för att man skall kunna njuta af lifvet, utan
afseende på hvad slags arbete man har att utföra,
innebär besittningen däraf ingenting dylikt."

"När allt kommer omkring", anmärkte jag, "kan ingen
uppfostran bota naturlig dumhet eller ersätta bristande
andlig begåfning. Om ej människans naturliga begåfning
i genomsnitt är högre än på min tid, torde denna högre
uppfostran i det närmaste vara bortkastad på en stor
del af folket. Vi ansågo att det fordrades en viss
mottaglighet för bildning för att göra det mödan värdt att
odla en människas förstånd, på samma sätt som det
tarfvas en viss naturlig fruktbarhet hos jorden, för att det
skall löna sig att odla henne."

"Det fägnar mig", sade Dr. Leete, "att ni använde
den liknelsen, ty det är just den, som jag själf skulle
ha valt för att belysa våra moderna åsikter angående
uppfostran. Ni säger, att det land icke odlas, som är
så fattigt, att afkastningen icke betäcker
arbetskostnaden. Men mycket land, som icke strax lämnar någon
egentlig afkastning, odlades på er tid och odlas äfven
nu. Jag syftar på trädgårdar, parker, allmänningar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 4 02:35:21 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bellater/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free