Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understödsytan. En af era falska föreställningar var, att blott
regeringen och de banker, hon bemyndigat, utgåfvo
penningar, men en hvar, som lämnade en kronas kredit,
utgaf pänningar till detta belopp, hvilka pänningar lika
väl som andra kommo omsättningen att växa öfver sina
bräddar till nästa kris. Kreditväsendets stora
utsträckning karaktäriserar senare delen af nittonde
århundradet och bär till stor del skulden för de nästan
oupphörliga affärsrubbningar, som utmärka denna tid. Huru
farlig krediten än var, kunde ni ej undvara den, ty i brist
på nationell eller annan offentlig anordning af landets
kapital var den ert enda medel att samla och rikta
detsamma på industriella företag. Den utgjorde sålunda
ett högst verksamt medel att förstora det på enskild
företagsamhet grundade näringsväsendets förnämsta fel,
därigenom att den satte enskilda näringar i stånd att slå
under sig orimligt stora delar af landets tillgängliga
kapital och just på detta sätt förbereda en kris.
Affärsföretag voro alltid invecklade i stora skulder för
kreditutläggningar både till hvarandra, till banker och
kapitalister, och det var vanligen denna kredits plötsliga
uppsägning vid första tecken till kris, som påskyndade
krisens utbrott.
"Det var era samtidas olycka, att de nödgades
uppföra sin affärsbyggnad af ett material, som när som helst
kunde explodera. De voro i samma belägenhet som en
man, som bygger sitt hus med dynamit i stället för
murbruk, ty krediten kan ej jämföras med något annat.
"Gif akt på vårt system, huru det arbetar, så inser
ni snart, huru onödiga dessa affärsrubbningar, om hvilka
jag talat, egentligen voro, och huru de helt och hållet
berodde på, att man öfverlämnade näringarna åt enskild,
oorganiserad ledning. Öfverproduktion inom särskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
