Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugosjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Det nya i att få höra en predikan under sådana
omständigheter skulle, om ej annat, förmå mig att bli
en af Herr Bartons åhörare", sade jag.
Ett par timmar senare, då jag satt och läste i
biblioteket, kom Edith och hämtade mig till musikrummet,
där doktor och fru Leete redan väntade. Vi hade knappt
hunnit sätta oss bekvämt, förr än en klocka ringde, och
några minuter därefter hörde vi en mansröst tilltala oss
i vanlig samtalston. Den gjorde intryck af att komma
från en osynlig person i rummet.
Herr Bastons föredrag.
Rösten sade:
"Vi ha under den förflutna veckan haft ibland oss
en kritiker från det nittonde århundradet, en lefvande
representant för våra farföräldrars föräldrars tidehvarf.
Det vore underligt, om en så utomordentlig tilldragelse
icke hade satt vår inbillningskraft i stark rörelse.
Kanske ha vi, många bland oss, kännt oss manade att söka
föreställa oss samhället för hundra år sedan och utmåla
för oss huru det hade varit, om vi lefvat då. I det jag
nu uppmanar eder att tillsammans med mig taga i
betraktande vissa ting i samband härmed, tror jag, att jag
snarare följer riktningen af edra egna tankar, än ledes
bort därifrån."
Här hviskade Edith någonting i sin fars öra, hvarpå
han nickade samtyckande och vände sig till mig.
"Herr West", sade han, "Edith förmodar, att det
skulle genera er att höra ett föredrag i den riktning, i
hvilken Herr Baston slagit in, men ni behöfver icke
därför gå miste om en predikan. Hon skall sätta oss i
förbindelse med Herr Sweetsers föredragsrum, om ni så
önskar, och äfven i detta fall kan jag lofva er en
mycket god predikan."
"Nej, nej", sade jag. "Tro mig, jag vill mycket
hellre höra, hvad Herr Baston har att säga "
"Som ni behagar", svarade min värd.
Edith hade, då hennes fader tilltalade mig, vidrört
en knapp i väggen, och herr Bastons röst hade tvärt
tystnat. Nu vidrörde hon knappen igen, och rummet
fylldes åter af samma allvarliga, sympatiska stämma,
som redan stämt mig till predikantens förmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
