Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugoåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sawyer med ett glas sherry i handen, hvilket jag enligt
dr Pillsburys föreskrift måste intaga, så snart jag
vaknade ur hypnotisk sömn, för att återupplifva de
afstannade lifsfunktionerna.
”Det är bäst att herrn tager det här med detsamma”,
sade han, då jag frånvarande stirrade på honom. ”Det
behöfs nog, ty herrn ser nästan litet feberaktig ut.”
Jag sväljde hastigt drycken och började tänka efter
hvad som händt. Det var naturligtvis mycket enkelt.
Allt det där om tjugonde århundradet hade blott varit
en dröm. Jag hade blott drömt om det nya, upplysta,
och sorgfria människosläktet och deras sinnrikt enkla
samhällsinrättningar, om det nya, härliga Boston med
dess torn och tinnar, dess trädgårdar och springbrunnar
och allmänna välstånd. Den älskvärda familj, som jag
lärt känna och värdera, min snillrike värd och lärare, Dr
Leete, hans hustru och dotter, den andra och fagrare
Edith, min trolofvade — äfven de hade varit drömbilder.
En lång stund satt jag stilla i sängen, sedan jag
kommit till denna insikt och stirrade framför mig med
frånvarande min, allt under det jag sökte påminna mig
de olika scenerna och tilldragelserna i min underliga
dröm. Sawyer blef förskräckt öfver mitt utseende och
frågade ängsligt, huru det stod till med mig. Slutligen
erinrade jag mig, hvar jag var, samlade med
ansträngning mina tankar och försäkrade den trogna tjänaren, att
jag mådde fullkomligt bra.
”Jag har haft en märkvärdig dröm, Sawyer, det är
allt”, sade jag. ”En högst märk — vär — dig dröm!”
Jag klädde mig mekaniskt med en besynnerlig,
virrig känsla i hufvudet, och satte mig ned till den bricka
med kaffe och smörgåsar, som Sawyer brukade hämta
åt mig, innan jag gick ut på morgonen. Morgontidningen
låg bredvid tallriken. Mina blickar föllo på datum, den
31 maj 1887. Jag hade naturligtvis från det ögonblick,
då jag öppnade ögonen, förstått att allt, hvad jag
upplefvat i ett annat århundrade, varit en dröm, men dock
spratt jag till vid detta afgörande bevis på, att världen
blott var några timmar äldre, än då jag gått till sängs.
Då jag genomsåg innehållsförteckningen och
öfversikten af morgonens nyheter, läste jag följande:
”Utrikes. — Det hotande kriget mellan Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
