Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårda skeppsskorpor, och på dessa och en massa
spickefläsk höll han flera måltider. Otvättad och
frusen, med kläderna genomvåta av svett, sov han
ännu en natt under tältduken.
Tidigt på morgonen bredde han ut en presenning
på isen, lastade den med tre kvarts ton och började
släpa den efter sig. Då glaciären blev brantare,
ökade lasset farten, hann upp honom, ryckte honom
med sig och rusade i väg med honom.
Hundra bärare, dignande under sina bördor,
stannade för att titta på honom. Han ropade se upp!
så högt han förmådde, och de som voro i vägen
drogo sig vacklande och snavande åt sidan. Där
nere vid glaciärens undre rand reste sig ett litet
tält, som tycktes ila emot honom, så hastigt
tilltog det i storlek. Han lämnade den upptrampade
vägen där den svängde åt vänster och gav sig in
på en sträcka med nyfallen snö. Den rök om
honom som ett iskallt yrväder och minskade hans
fart. Han såg tältet i samma ögonblick han tömade
emot det så att hörnstolparna rycktes upp och
dörrskynkena på framsidan flögo i sär, och alltjämt
liggande på pressenningen midt ibland sina
proviantsäckar hamnade han inne i tältet. Detta raglade
som en drucken, och i dess kalla, fuktiga luft befann
han sig ansikte mot ansikte med en överraskad ung
kvinna som nu satte sig upp i sin bädd av filtar —
densamma som kallat honom gröngöling i Dyea.
»Såg ni röken av mig?» frågade han muntert.
Hon betraktade honom ogillande.
»Det var allt värdt att tala om de förhäxade mattor
man rutschar omkring på i sagorna!» fortfor han.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
