Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Davvsons strand samlade sig nyfikna för att se
floden frysa till och höra Stabbens krigssång ur
mörkret:
»Som Argo på antikens tid
Vi lägga ut från Greklands kust.
Det Gyllne skinnet gäller nu vår strid,
Om det ska vi nu slåss med liv och lust.»
I tre dagar knogade Kit och Stabben med att
bära halvannan ton utrustning från midten av floden
till det blockhus Stine och Sprague hade köpt på
en kulle med utsikt över Dawson. Sedan detta
arbete var slut och de sutto i skymningen i den
varma stugan, vinkade Sprague Kit till sig. Ute
visade termometern sextiofem grader under noll.
»Er månad är inte gången än, Nigger», sade
Sprague. »Men här slutar den. Tack och adjö.»
»Hur går det då med vår överenskommelse?»
frågade Kit. »Här är hungersnöd, som ni vet. Ingen
kan få arbete ens som guldgrävare om han har sin
egen proviant. Vi gjorde upp om ...»
»Jag vet inte av någon uppgörelse», avbröt
Sprague. »Vet du, Stine? Vi engagerade er på
en månad. Här är er betalning. Vill ni skriva
under kvittot ?»
Kit knöt nävarna, och ett ögonblick såg han rödt.
De båda herrarna ryggade tillbaka. Han hade aldrig
i sitt liv slagit till en människa i ilska, och han kände
sig så säker på att kunna klå Sprague att han ej
kunde förmå sig att göra det.
Stabben såg hur upprörd han var och trädde
emellan.
65
Nigger Bellew. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
