Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kornig som pudersocker, i vaskpannan och smälte
den till kaffevatten. Nigger stekte fläsk och tinade
upp skorpor. Stabben skaffade bränsle och lagade
om elden, och Joy, satte fram två tallrikar, två
bägare, två skedar, en bleckdosa med en blandning
av salt och peppar och en dito med socker. Då de
åto, delade hon och Nigger ett bestick. De åto
på samma tallrik och drucko ur samma bägare.
Klockan var nära två på eftermiddagen då de
passerade vattendelarens höjdpunkt och började följa
en biflod till Squaw Creek. Tidigare på vintem
hade en elgjägare trampat en väg uppför denna
floddal, det vill säga, han hade satt fotterna i samma
spår både då han gick upp och ner. Tack vare
senare snöfall hade resultatet blivit en rad av
oregelmässiga små upphöjningar. Om man inte satte
foten på en sådan kulle, sjönk den ner genom lös
snö, och följden blev vanligen en kullerbytta.
Elg-jägaren hade varit en ovanligt långbent krabat. Joy,
som nu var angelägen att de båda männen skulle
få göra sin inmutning och var rädd att de saktade
farten på grund av hennes tydliga trötthet,
envisades att få tura om med att gå i spetsen. Hennes
sätt att raskt och skickligt sköta denna uppgift
vann Stabbens oinskränkta gillande.
»Se på henne 1» utbrast han. »Det är minsann
ruter i henne och godt gods. Se så säker hon är på
foten! Hon är ingen så’n där dam som styltar
omkring på höga klackar. Hon förstår att använda
de ben Vår herre har givit henne. Hon är just en
squaw för en bjömjägare.»
Hon sände dem ett tacksamt leende, som Nigger
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
