Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bottnen av klyftan. Han kom till medvetande av
sin skräck, och han hatade sig själv. De som åto
björnkött voro av solidare virke. I sin
förbittring och sitt självförakt började han åter hacka på
linan med sin kniv. Men skräcken kom honom ,att
dra tillbaka handen och åter klänga sig fast vid
den hala sluttningen, darrande och lackande av
svett. Han försökte skylla sin darrning på
pmstän-digheten att han blivit genomvåt tack vare den
tinande isen, men han visste innerst inne att det inte var
sant.
Ett flämtande, ett stönande och en plötslig slakhet
i linan varnade honom. Han började glida. Det
gick mycket långsamt. Linan stramades till, men
han fortfor att glida. Carson kunde inte hålla
honom uppe, han gled på samma gång som han.
Hans långt utsträckta fots trevande tåspetsar mötte
tomma rymden, och han visste att avgrunden gapade
rätt inunder. Han visste också att i nästa
ögonblick skulle hans fallande kropp rycka Carsons med
sig.
Blindt och förtvivladt, med hela sin livskraft och
livslust i ett ljungande ögonblick överväldigad av
en rysande klarhet över frågan: rätt och orätt, drog
han knivudden hårdt tvärs över linan, såg strängarna
skiljas åt, kände sig glida hastigare och sedan falla.
Han visste ej vad som sedan hände. Han var
icke sanslös, men det skedde för hastigt, och det
var oväntat. I stället för att falla och slå ihjäl sig
körde han nästan genast ner fotterna i vatten, och
där satte han sig med våldsam fart i vatten som
stänkte kallt upp i hans ansikte. Hans första re-
193
Nigger Bellew. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
