Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
armen i band och inte kunde köra dem. Detta spann
åtog Nigger sig och ville inte höra på de andras
invändningar att han var utarbetad.
Långa Bill Haskell påpekade att tjocka Olsens
spann var urstyvt, men själv var han tung som en
elefant. Tjocka Olsens hundraåtta kilo togo illa
vid sig. Han fick tårar i ögonen, och hans
skandinaviska ström av otidigheter kunde ej hejdas förr
än han blev instucken i det tunga artilleriet,
medan crapsspelaren kastade sig begärligt över
tillfället att få köra Olsens lätta spann.
Fem spann voro antagna och höllo på att
spännas för och lastas, men kommittén hade endast
gillat fyra körsvenner.
»Vi ha ju Cultus George», ropade någon. »Han
är en som kör fort, och han är pigg och utvilad.»
Allas ögon riktades på indianen, men hans ansikte
var uttryckslöst, och han sade ingenting.
»Ni får ta ett spann», sade Nigger till honom.
Den långe indianen svarade ännu icke. Det
gick som en elektrisk stöt genom dem alla att
något obehagligt skulle hända. En hastig
omgruppering ägde rum, alla bildade en krets omkring
Nigger och Cultus George. Och Nigger förstod att
han genom tyst samtycke blivit representant för
sina kamrater i vad som nu tilldrog sig och skulle
komma att tilldra sig. Och han var ond. Han kunde
inte fatta att någon människa, som varit vittne till
den frivilliga insamlingen, kunde undandra sig. Det
visade sig också sedan att Nigger ej förstod
Cultus Georges motiv — han kunde ej drömma om
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
