Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den morgonen var icke allenast Jones död, utan
en av de starkare karlarna, som hört till
bränsleavdelningen, hade hängt sig. Det kom en rad av
ohyggliga dagar. I en vecka stålsatte Nigger sig för att
kunna fylla sin uppgift, forcerade motionen och
teransonerna. Han nödgades permittera arbetarna,
en i sänder eller två tre i taget. Han kom under
fund med att motion var det som minst av allt
i världen passade för skörbjuggspatienter. Den
hopsmältande begravningsavdelningen hade ständigt
fullt upp att göra, och ett halvt dussin gravar måste
man alltid gräva på förlag.
»Ni kunde inte ,ha valt ett sämre ställe till
lägerplats», sade Nigger till Laura Sibley. »Den ligger
ju pjå bottnen av en smal hål väg som går mellan
öster och väster. Middagssolen når inte över
bergväggen. Hit kommer inte en solstråle på flera
månader.»
»Hur skulle jag kunna veta det?»
Han ryckte på axlarna. »Varför skulle ni inte
kunna veta det? Ni ansåg er ju kunna visa hundra
dumskallar vägen till en guldgruva.»
Hon sneglade ilsket på honom och linkade vidare.
Några minuter därefter, då Nigger kom tillbaka från
ett ställe där en flock knotande patienter höllo på
att skära granris, såg han sierskan gå in i Amos
Wentworths stuga, och han följde efter. I dörren
hörde lian hennes gnällande och bönfallande röst.
»Bara åt mig», bad hon, då Nigger steg in. »Jag
skall inte tala om det för någon.»
Båda tittade ängsligt på den inträdande, och
Nigger var säker på att här var något i görningen,
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
