Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som såg på dem med så besynnerlig och bister min
att Stabben efteråt tillstod att han varit rädd att
Wildwater skulle stoppa dem i fickan och gå sin
väg med dem.
»Snobbarna där nere i Staterna kan då inte ha
det styvare än vi i fråga om mat», sade Stabben.
»Här sitter nu ni och jag och Nigger och gluffar i
oss ägg för nittio dollars utan att blinka.»
Wildwater tittade efter de hastigt försvinnande
äggen och föreföll som förstenad.
»Ta för er, ni», uppmuntrade Nigger.
»De ... de ä’ inte värda några tio dollars», sade
Wildwater långsamt.
Stabben antog utmaningen. »En sak är värd vad
man kan få för den, eller hur?» frågade han.
»Ja, men ...»
»Inga men. Jag talar bara om vad vi kan få för
dem. Tio per styck, jaha. Vi ä’ äggtrusten, Nigger
och jag, och glöm inte det. Då vi säga tio per styck,
så är det tio per styck.» Han torkade sin tallrik
med en brödbit. »Jag skulle nästan kunna äta ett
par till», suckade han och tog för sig av bönorna.,
»Inte kan ni äta ägg så där», invände Wildwater.
»Det är ... det är inte rätt.»
»Vi ä’ så förtjusta i ägg, Nigger pch jag», lydde
Stabbens ursäkt.
Wildwater åt upp sin portion med tveksam min
och tittade misstänksamt på de båda kamraterna.
»Ni kan göra mig en stor tjänst», började han på
försök. »Sälj mig eller låna mig eller ge mig
ungefär ett dussin av de där äggen.»
»Ja», svarade Nigger, »jag vet av egen erfarenhet
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
