Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man i djupt besviken ton. »Jag vill tala med er ett
ögonblick.»
»Sjung ut», svarade Nigger jovialiskt.
»Vad har ni betalat Sanderson tjugufem tusen för?
Vill ni svara mig på det?»
»Ni gör mig ledsen, Bill», svarade Nigger. »Jag
har kommit hit för att få vara på landet, så att
säga, och så kommer ni och vill korsförhöra mig,
då jag vill ha stillhet och lugn och frukost.
Varför skall man slå sig ned på landet om inte för att
få stillhet och lugn?» >
»Ni svarar inte på min fråga», sade Bill Saltman
med sträng logik.
»Det ämnar jag inte heller göra, Bill. Det där är
en absolut privat affär mellan Dwight Sanderson
och mig. Är det något mera ni vill fråga mig om?»
»Varför hade ni en kofot och en stålkabel med er
på släden härom kvällen?»
»Det angår er inte ett dugg, Bill. Men om
Stabben här vill tala om det för er, så gärna för mig.»
»Det skall jag visst det!» utropade Stabben och
klev beskäftigt ut. Han öppnade munnen, men
tvekade och vände sig till sin kompanjon. »Uppriktigt
och oss emellan sagt, Nigger, tycker jag inte alls
att det angår dem. Kom in nu. Annars blir kaffet
odrickbart.»
Dörren stängdes, och de tre hundra stodo kvar
i snopna och brummande grupper.
»Hör nu, Saltman», sade en karl, »jag trodde ,att
ni skulle visa oss vägen till det där.»
»Kommer aldrig i fråga», svarade Saltman buttert.
»Jag sa’ att Nigger skulle visa oss vägen.»
302
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
