Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej tänka på annat än att komma tillbaka till sitt
älskade San Francisco och det härliga latmanslivet
där.
»Ni är den första intelligenta människa vi har
haft här», komplimenterade Snass Nigger en kväll
vid lägerelden, »utom gamle Fyröga. Indianerna
kalläde honom så. Han var närsynt och begagnade
glasögon. Han var professor i zoologi.» (Nigger
lade märke till att han uttalade ordet alldeles
korrekt.) »Han dog för ett år sedan. Mina unga män
träffade på honom vilsekommen från er
expedition vid övre Porcupine. Han var intelligent, ja
visst, men han var ändå en narr. Att flacka omkring
var hans vurm. Han var hemma i geologi och
kunde arbeta i metall. Där borta vid Luskwa, där
det fanns kol, ha vi flera ganska bra handsmiden
som han har gjort. Han reparerade våra bössor
och lärde ut den konsten till de unga. Han dog
i fjor, och vi saknade honom verkligen. Han var
ute och strövade omkring — det var så det gick
till — och frös ihjäl knappt en mil från lägret.»
Det var samma kväll som Snass sade till Nigger:
»Det vore bäst att ni valde er en hustru och finge
en egen eldstad. Då får ni det trevligare än
tillsammans med de där ungtupparna. »Flickeldarna»
— ett slags möfest — tändas inte förr än det blir
högsommar och laxtid, men jag kan förordna att
det blir tidigare, om ni så vill.»
Nigger skrattade och skakade på huvudet.
»Kom ihåg», sade Snass lugnt, »att Anton är den
ende som någonsin har lyckats komma härifrån.
Han hade tur, en ovanlig tur.»
337
Nigger Bellew. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
