Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga af hans mest lästa och beundrade skaldestycken.
Så det vackra poemet »Ödmjuker er!», den vid universitetet
ofta hörda sången för Södermanlands och Nerikes nation
»Känner du landet, det härliga rika», den allbekanta
romansen »Hvi suckar det så tungt uti skogen?» och den rörande
dikten »Stafkarlen». Alla dessa poemer, hvilka ensamma
vore tillräckliga att förvärfva sin författare en framstaende
plats bland svenska skalder, voro således diktade, innan han
hunnit öfver ynglingaårens gräns.
Äfven som vitter granskare uppträdde Malmström i
»Eos». Hans der införda uppsats »Blick på svenska
vitterhetens närvarande tillstånd» är särskildt ur den synpunkten
märkvärdig, att redan här angifves den ståndpunkt vid
bedömandet af företeelser inom vår litteratur, som han
sedermera såsom svenska vitterhetens häfdatecknare vidhållit.
Den nya skolan bedömes här nästan lika strängt som i den
senare uppsatsen »Om den romantiska skolan» och i hans
litteraturhistoriska föreläsningar från senare år. Uppsatsen
väckte uppmärksamhet och äfven »ond blod», efter hvad
författaren sjelf uppgifver i bref. En insändare uppträdde
mot densamma i »Svenska Minerva» [1] med förebråelser för
bristande pietet mot våra stora författare och antydde, att
den unge författarens stränga omdöme öfver den nya skolan
innebure vanvördnad mot hans egna lärare. Malmström
försvarade sig i »Eos» mot den sistnämnda beskyllningen genom
anmärkningen, att det icke vore »lärjungen, som uppträdt
mot läraren, utan konstkritikern mot en vitter skola».
»Ariadne», »Fiskarflickan» och de i »Eos» införda poemerna
hade emedlertid på deras författare fäst sa väl allmänhetens,
som de vittra konstdomarnes uppmärksamhet. Svenska
akademien tilldelade i början af 1840 »studeranden
Malmström 200 r:dr b:ko till uppmuntran och understöd för
fortsättningen af sina studier» [2], och samma år erhöll han
dess stora pris för elegi-cykeln »Angelika», denna berömda
dikt, om hvilken en minnestecknare yttrat, att dem, sin
korthet oaktadt, »uppväger volymor», och som ännu i dag läses
med beundran. Det berättas om denna framgång, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
