Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertklappningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För honom blott jag ega ville
allt ädelt af en menskas lott,
för honom dygd, för honom snille,
behag, talanger utan mått.
Med honom — Gud! —jag ville gunga
som fågeln glad på samma gren,
oeh sjunga, älska —• älska, sjunga,
tills lifvets sista qväll blef sen.
Då skulle jag mitt hufvud sänka
emot lians bröst med trofast mod;
då skulle han med kärlek tänka:
för mig hon varit skön oeh god.
Dock, ack! jag fjolla, har ej åter
mitt hjerta sprungit re’n itu.
Det är ju löjligt, att jag gråter
så der för ingenting som nu.
Tst! — Mamma kommer–––––––- Akta, akta,
jag hör i trappan hennes fjät.
Ack, kära hjerta, klappa sakta,
du stannar nog ej af för det.
Att jag af bäfvan så skall stamma!
Gud! — om det vore någon ånn’ . . .
I himlens namn! det är ej mamma,
du vilda hjerta, det är — han!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
