- Project Runeberg -  Dikter /
158

(1880) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Gustaf Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Erik Gustaf Geijer.

Hör, milda vindar susa mi som da.

när sista vårsol fran sin himmel bla
såg ynglingar, en sorgklädd skara, skrida
i stum beklämning vid hvarandras sida:
der mången hviskning gick frän man till m
»hvem skall oss unga älska sa som han?
Och mången tar fick falla utan binder —
en gärd af kärlek — fran de ungas kinder.
De skrida, skrida, stanna vid en graf,
att gifva jorden äter hvad den gaf,
ty flydd var längese’n den ädla anden
till hemmet i de onämnbara landen.

Men för den bur, det dyra stoftet bar,
sig sänkte tyst de sörjande standar;
dock ord för hjertats vemod egde ingen,
och stum som förr sig löste brödraringen.

Nu slumrar han i frid på kullen der!––––-

Hos denna ungdom, som ban hade kär,
den enda var, som evig är i norden,
ban sökte upp sitt sista hem pä jorden!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:41:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemadikt/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free