Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De skandinaviska folkens äldsta litteratur är
poetisk. Till denna litteratur, hednatidens, förhålla vi, nu
lefvande, oss såsom till en nästan fullkomligt främmande.
De isländska skaldernas språk är så skiljdt från
Skandinaviens nu varande tungomål, att det ej utan särskildt
studium kan läras, deras föreställningssätt är för oss i
sin ålderdomlighet en ny verld, deras versformer äro
byggda efter grundsatser, helt olika dem, som det moderna
poetiska språket följer. I en öfversigt af fäderneslandets
moderna vitterhet kan denna fornpoesi icke ens
inledningsvis höra till vårt ämne, så mycket mindre som vår
yngre poesi bildat sig fullkomligt oberoende af
densamma. Några ord kunna dock tilläggas om uppkomsten af
ett sådant svalg mellan samma folks äldre och nyare
konstverksamhet.
Det var kristendomen som vållade denna tvära
brytning inom nationalpoesien, liksom inom alla öfriga
kretsar af andlig verksamhet. Då folkets föreställningssätt
i religiöst hänseende från grunden förändrades, måste
dess deltagande gå förloradt för en nationaldiktning, som
till en väsentlig del utgjordes af en hednisk theogoni,
och i alla händelser hvilade på en hednisk grund.
Ungefär detsamma var äfven förhållandet med syd-europeiska
folkens litteraturer, hvilka äfven pånyttfödde sig i
en skepelse, som var helt olik den antika; men hos
dessa folk kan den stora brytningen från det gamla till
det nya till stor del tillskrifvas en omständighet, som var
främmande för vårt fädernesland, nemligen barbariska
folkstammars genom inkräktning åstadkomna bosättning
inom de gamla samhällena kort efter sedan dessa
emottagit kristendomens ljus, hvarigenom ett alldeles nytt
element inträngde sig i fornverldens odling och
väsentligen förändrade densamma. Våra förfäder deremot
hindrades icke af sådana yttre våldsamma påtryckningar att
fritt följa och utveckla den gamla poetiska traditionen.
Men denna hade redan uttömt sig sjelf i och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>