- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
6

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

folkvisans väsen och utgöra endast äfventyrliga utflygter af en
barnslig fantasi, som leker med sina dunkla erinringar.
Folkvisans karakter, i motsats mot fornsångens episka
behandling af yttre tilldragelser, gudarnes strider,
kämparnes äfventyr, är en återgång till känslans och hjertats
inre djup, hvars hemlighetsfulla rörelser, stundom
infattade i en ram af ridderliga bragder, den söker att i enkla,
rörande, drömlika toner återgifva. Den är ett mystiskt
uttryck af hela folkets innersta andliga lif — det enda,
ännu oklara, blott antydande, men djupt betydelsefulla
uttryck, det på sin dåvarande bildningsgrad deråt
förmådde gifva. Vår svenska medeltid, uppfylld af otaliga,
oupphörliga strider mellan de stora, af otaliga, oupphörliga
lidanden för de små, har i dessa naturljud framsuckat
sitt vemod öfver det närvarande och sin längtan
efter ett bättre tillkommande, en lyckligare framtid i
lifvet eller ett saligt tillstånd i evigheten. Denna klagan,
grundtonen i det hela, är likväl icke veklingens eller
den hopplöses, den är tvärtom uppfylld af manlig
försakelse, af okufvadt mod och lefvande hopp, liksom den
stundom, under inflytelse af nordens kraftfullt sköna
natur, öfvergår till nästan lekfulla, med sina drag af
vemod högst rörande glädjeyttringar öfver dess återvaknade
lif om våren och sommaren, och de ljufva tidsfördrifven
eller arbetena i skog och mark, på äng och sjö.
De känslor och dygder, som dessa visor uttala och fira,
äro det oförderfvade hjertats första och enklaste: kärlek,
trohet, mannamod, kyskhet, hemlängtan, fosterlandskärlek,
försakelse, gudsfruktan o. s. v.: med ett ord, sådana
som ligga närmast för dessa naturens barn, hvilka, efter
att hafva användt dagens tunga möda på tillfredsställandet
af de enklaste lekamliga behof, egna qvällens hvila
åt meddelandet af själens ursprungligaste och
naturligaste rörelser.

All äkta folkvisa är diktad af folket i massa och är
dess gemensamma tillhörighet. Den känsla, som den för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free