- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
11

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

små samhällen, der furstarne täflade med hvarandra i
frikostighet mot lärdomens och konstens idkare. Derifrån
spridde den sig efterhand öfver det öfriga Europa.
Studiet af de klassiska författarne — och detta studium
inskränkte sig ej längre till de romerska allena — väckte
naturligen intresset för antikens konst, och den skärpta
betraktelsen af dennas alster kunde ej undgå att förädla
och till fulländning leda en redan vaknad konstverksamhet
genom de sköna idealer, som de öfverallt framställde
till efterliknelse. Sannt är visserligen att det moderna
idealet blef ett annat än det antika, och uppenbarade sig
inom andra konstarter, målarkonst och musik i stället
för arkitektur och plastik; men onekligt är att det förra
framkallade och påskyndade utvecklingen af det senare
genom de allmänna typer af det sköna, hvilka äro
gemensamma för allt idealiskt.

Ännu märkbarare blef den klassiska fornålderns inflytelse
på litteraturen. Ej nog att man i framställningssättet
sökte efterlikna de gamles enkla, klara och kraftfulla
skönhet; man gjorde sig snart äfven förtrolig med
deras föreställningssätt i afseende på filosofi,
samhällslära och skön konst; de lärde vande sig att hos Plato
och Aristoteles tillfredsställa ett forskningsbegär, som
medeltidens skolastiker tillbakavisade, att se i de
gamles republikanska statsförfattningar idealer af
samhällelig frihet, som skarpt afstucko mot det andliga tvång
och den politiska osäkerhet, hvarunder deras egen
samtid suckade, liksom skalderna girigt tillegnade sig den
gamla Olympens gudar, för att med dem smycka sina mer
eller mindre moderna uppfinningar. Allt detta kunde
icke blifva utan inflytande på det allmänna tänkesättet.
Antikens studium väckte medvetandet om menniskans rätt
att tänka öfver de ämnen, som för menskligheten äro de
angelägnaste, då det uppenbarade icke allenast att stora
andar i en aflägsen forntid utöfvat denna rätt, utan
äfven huru de gjort det. Det blef nu genom afslöjandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/1/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free