- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
24

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Af allt detta finner man att Stjernhjelms storartade
gestalt i sjelfva verket öppnar ingången till Sveriges
nyare poesi, och att hela serien af dess utveckling
intill närvarande tid, utan språng eller afbrott genom
naturliga öfvergångar från ett stadium till ett annat, måste
ledas tillbaka till honom. Hela hans poetiska verksamhet
var en siarlik häntydning på framtiden, liksom hela
hans samtids ädla sträfvan gick ut på grundläggningen
af en stor framtid för fäderneslandet. Hans samtid var
uppfylld af det tillkommande, hvilket den med storartad
sjelfuppoffring och oegennytta framför allt annat sökte
att i djerfva dimensioner uppbygga och åt efterkommande
befästa. Denna sköna ärelystnad lifvade äfven Stjernhjelm.
«Min lust är», sade han, «att veta mitt namn
ihågkommet med berömmelse, sedan jag ej mera är till»,
och deri skulle sannolikt mängden af hans samtida hafva
instämt. — Hvad han skänkt sin eftertid är ett för poetisk
yttring redan till en viss grad af honom utbildadt
och i oändlighet bildbart språk, förut okända versformer,
samt första handledningen på den väg, som vår
vitterhet borde taga för sin utbildning.

Stjernhjelms sång gjorde ett omätligt intryck på
hans samtid. Så beskaffade toner hade man ej tillförene
hört från svensk tunga, och man hade ej föreställt sig
att språket kunde vara mäktigt deraf. Carl Gustaf, den
store framtidskonungen, som till Sveriges olycka för
tidigt dog ifrån sina jätteplaner, var en beundrare af
Herkules, och för drottning Christina under hennes yngre
och skuldlösare dagar var Stjernhjelm oumbärlig i den
enskilda umgängeskretsen med dess vetenskapliga och
vittra sysselsättningar, intill dess han från hennes ynnest
utträngdes af utländska lycksökare. Det var naturligt
att en man, som så oemotståndligt inverkade på de högst
bildade af sin samtid, måste omkring sig bilda en skola.
Denna skola var, såsom skolor i allmänhet, mera gripen
och tjust af mästarens anda än genomträngd och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/1/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free