Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillhöra en i politisk betydelse stor nation. Denna
känsla behöfver ej med ord förkunna sig; hon yttrar
sin närvaro, äfven såsom stillatigande, i en ädel
värdighet, en lugn grandezza, en själsdaning, på samma gång
högsinnadt mensklig och högsinnadt fosterländsk.–
— Denna sälla fullkänsla och värdiga sjelfkänsla möter
oss hos vissa svenska författare, dels från den tid då
Svenskarne voro en stor nation, dels från den, då de så
nyss hade upphört att vara det, att småaktigheten eller
kälkborgeriets anda ännu ej hunnit taga öfverhand. —
— Bland modersmålets poeter har dock den egentliga
Carolinska tiden blott en att framvisa, hos hvilken,
under en af mångahanda ofärdigheter besvärad gång och
sång, det svenska östersjöväldets medvetande utgör just
Sjelfva grundstämningen. Denne enda är Dahlstjerna.
Samma stämning, som ej förmådde skydda honom från
de löjligaste smaklösheter, gifver likväl icke otydligt
tillkänna huru nära detta välde var att ur sitt sköte
framföda en sina hjeltebragder motsvarande hjeltesång.
Ja, Sjelfva den förbistring i hans språk, hvilken han
sträfvar att med ett nog godtyckligt och hårdhändt
envälde kufva, har någonting sinnebildligt. Ty de tre
elementer, som då inom svenska samhällslifvet voro i
jäsande beredning att sammansmälta sig till ett nydanadt
folks-helt, uttrycka sig äfven här i en dylik jäsning af
trenne idiomer: ett, som är det Carolinskt-högsvenska;
ett, som är det forn-nordiska och dialekt-svenska; ett
slutligen, som är de tyska lydländernas. Detta
förhållande, visserligen märkbart äfven hos flere
vitterhets-idkare från samma tid (och i någon mån hos alla),
framträder dock hos Dahlstjerna mest påfallande. Han
behandlade svenska språket lika diktatoriskt som Carl XI
och Carl XH behandlade svenska riket»*).
Dahlstjernas sista större arbete har till titel:
«Hjel-teqvad öfver Carl XH:s margfaldige dråplige segrar emot
*) Siare och Skalder, 2 uppl., II; 218, 219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
