Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då red herr Peder af, men svara’ ingen rad;
Han månde sig svårliga förfära:
Han stanna’ icke förr’n hemma i Moskova stad,
De tidender han sjelf månde bära.
De Gårda-jungfrur dansa’ i vide höga loft,
De koxa så tidt under lida:
«Och hvem tro der slänger i fotsidan koft?
«Snäll t österut så månde han sig rida».
De ryske-fruger stånda vid store Nogårds le’,
De vänta sine herrar hemkomma:
Och hem kommo hästar och blodiga va’ de,
Och sadlarne de voro tomma.
Straxt hördes ett skrän långt öster under skog: N
«Ve oss! våre män ligga slagna:
«Hvem körer nu vår harf, ho styrer nu vår plog?
«Och alla våra herrar ä’ tagna!»
Men der gror en fagnad i Svea rikes land’,
De vallbarn de lalla och qväda:
I Götha der fröjdas båd’ qvinna och man;
De lofva Gud, som dem velat gläda.
♦
Och ära vare Gud, som hin trolösa slår,
Som sig ej vill råda eller rätta.
Herr Peder dina slagne, som ligga der i skår,
* Och du sjelf äst vittne till detta.
Du store och Du starke, i höjdene bor,
Som ögnasten akta Din smorde!
Bevara konung Carl som sig dig förtror:
Hans fiender Din krigsengel morde!
J hafven det väl hört, att Carl kung bar sorgen för henne.
Dahlstjerna efterlemnade två söner. Slägten
utslocknade på svärdssidan i slutet af förra seklet.
Jemte denna romantiserande riktning i vår
vitterhet fortfor den företrädesvis moraliserande att äfven vilja
göra sig hörd. Jag bör ej förbigå den, då den måhända
Malmström. I. ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
