Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRIEWALD: SATIRER.
Hjeltar kallas alla knektar:
Dör en lnsig korporal,
Liknas han vid Hannibal.
Caesars mod, Pompeji ära
Sägs han med i grafven hära,
Fast han, rädder som en hjort,
Aldrig kom nr Stockholms port,
Fridsam striden alltid fruktat,
Mer tobak än lunta luktat,
Ej med väijan, fingern väl,
Nånsin någon slog ihjäl.
Iris’ mun som är så finer,
Flär han likna vi,d rubiner,
Hennes täcka ögon två
Af demanter namnet få.
Marmor-bröst, albaster-händer:
I en snmma: allt han vänder
I en kall och kulen sten,
Henne till den största men.
Käre, säg, vor han ej värder,
Tills han blefve bättre lärder,
Att hvar natt till harm och skam
Ha en gråsten i sin famn?
Täcka stjemehvalfvet vida,
Solen, verldens öga blida,
Himlens blomster, stjernors strål,
Månans ljus, Dianse prål:
Allt hvad jorden kostbart hyser,
Allt hvad skönt och präktigt lyser,
Dygdens mönster, könets prakt,
Blir om Amaryllis sagdt,
När poeten i en visa
Henne menar värdigt prisa,
Fast hon kan med skäl så god
Liknas vid en hökarbod.
Hon på tungan senap säljer,
När hon arghet i sig sväljer:
Hennes bägge ögon grå
Liknas vid hornlyktor två,
Som om qvällen boden lysa,
Och två dankar i sig hysa.
Salt-lax-färgen bär dess trut,
Näsan lik en pepparstrut.
Malmström. /. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
