Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ben ena är: jag vill af andra ej bli ärad,
Nöjd, om jag gillas af hvarenda vishetsvän:
Den andra är s& stark, han allting öfvervinner:
Att menskligt vett är svagt, och verldens pris försvinner.
I ett annat stycke «Andras tycke, en osäker grund»
uppmuntrar sig författarinnan att inrätta sin lefnad efter
sina egna grundsatser, obekymrad om andras mer eller
mindre bittra, alltid obefogade klander deraf:
Mitt sinne, hvarför röres dn
Af andras dom och tyckeP
Blif vid dig sjelf och lär dig nu
Att ej för högt och mycke
På fåfängt rykte gifva akt,
Som städse vexlar om sin lag;
Bet st&r dock ej nti din makt
Att lefva alla till behag.
Bet är en ganska slipprig grund,
På andras tycke bygga,
Och uppå ryktets lösa mun
Sin lefnadsregel trygga.
Ben, som för blott beröm och pris
Vill stränga dygdevägen gå,
Han tör få röna afundsris
Och tröttna, förr’n han börjat på.
Sök fram din rena skyldighet
Ur blindhets mörka gömma,
Och följ du den, när dn den vet,
Låt verlden sedan dömma.
När du fullkomlig insigt får
I all den pligt dig ligger på,
Och den med allvar förestår,
Big ingens domar skada må.
Bn vet, en farlig tadelsot
Har alla tungor smittat,
Och ingen har fullkomlig bot
För denna sjuka hittat.
Men att du sjelf ej må bli krank,
Bu måste kännetecknet sky,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
