Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På den jag oförskräckt min hjelte leda må,
Att vapenskifte ge och friden återfå.»
Hon talte: Bore straxt den starka kedjan lossar,
Som Kölden fängslig höll, hvars anda solen trotsar;
Han med en thordönsröst och bister uppsyn far.
Gudinnan så sin väg till hjeltens läger tar.
I djupa rådslag stadd hon der sin Gustaf finner,
Hans hug är ädelt nit, hans blod af ära brinner;
«Gån, tagen, bardamän», sad’ han, «den pligt i akt,
Som grund till Svears frejd från hedentima lagt.
Fritt vågom lif och blod, det Atlands trygghet gäller.»
I samma ögonblick hon sig i kretsen ställer,
Hon hade tagit an den store Dahlbergs hamn,
Och så till orda tog i denna Wisurs *) namn:
«Nu lyckan, Svea drottl sig. i ditt välde gifver,
Dig lägger kölden väg och böljan fängslig blifver;
En brygga för oss hvälfd på vilda Glisjön2) är,
Som ända fram till Fyen och Ifvamäset3) bär.»
Nu hviner Bores röst4), hans hot är utan like,
En isklädd vinter rår i Sjelfva iEges rike®),
De hållit envigskamp på hafvets blåa fält;
Sist vann den grymma köld och tog sitt rum på Bält.
Han klädde böljans rygg med starka frostens täcken,
I djupets dolda gol han bundit falska Necken6),
Dess tre-udds gaffelgrep, som fålld och bruten låg,
Satt honom utur stånd att reta hafvets våg.
Samma scen tecknas hos Gyllenborg sålunda:
I Polens öde krets sitt läger Kölden stiftat,
Der aldrig någon sol har årets tider skiftat.
Ett isberg är hans slott, der strömmar skurit ut
De präktigaste hvalf och fasta sig till slut.
Det gyllene palats, som dagens fackla hyser,
Vid himlens östra port, af mindre strålar lyser
An detta Köldens slott. — Den marmor Paros bär
Ar mindre hvit och klar än den som alstras här.
Med glinder af kristall och sken af ädla stenar
Den stränga Köldens gud i frusna hvalf förenar
Den prakt, naturens hand kring jorden sparsamt sår;
Och bildas mera rik, än hon det sjelf förmår.
!) Wisur, Höfding. 2) Bält. 3) Första udden på Fyen. 4)
Nordanvädret. 6) Neptunus. ®) Ett gammalt svenskt namn på hafsguden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
