- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
257

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

verkan för stunden beräknas *efter det intryck, som denna
skrift ännu gifver, så måste den hafva varit ett kraftigt
medel att stärka sinnena mot lyckans vidrigheter; och
en sådan beräkning blifver mer än sannolik, då man
känner den oinskränkta högaktning, som från denna tid
tillhörde Dalin». — Nordin säger på detta ställe
uttryckligen, att Dalin uppmanades att författa detta poem. Af
hvem eller hvilka? Säkerligen af Hattarnes chefer, till
hvilka, såsom vi sett, han redan länge stått i ett
närmare förhållande. Kanske var Tessin den, som
egentligen pådref saken.

Denna beundran, som Dalins samtida och närmast
efterlefvande hyste för hans dikt, var den verkligen så
helt och hållet oberättigad, som sednare tiders kritiker,
och bland dem isynnerhet Hammarsköld, velat påstå?
Hade Nordin så alldeles förlorat hufvudet, när han sade
att detta poem «utan jemförelse intog höjden af svensk
skaldekonst?» I Sjelfva verket måste detta skaldestycke
för sin tid anses ega stora förtjenster. Det är
visserligen sannt, att det föga motsvarar vår tids rigtigare
begrepp om en hjeltedikt; men icke dess mindre tillhör
det genom innehåll och form den art af dikt, som man
på den tiden kallade epopé; och de brister, som vidlåda
detsamma i afseende på uppfattning och komposition
äro gemensamma för hela den tid, som författaren
tillhörde. Det hela är en lärodikt, inklädd i allegorisk
form. Atterbom har vidlyftigt redogjort för
plananläggningen. Jag vill här sammanfatta den i största korthet.
På skaldens åkallan nedsänker sig friheten, i gudomlig
gestalt, från höjden till drottning Ulrika, som sörjer
öfver Carl XH:s död.

När hon sin broders död och rikets nöd betänker,

En ljusblå gyllne sky sig ned från höjden sänker:

En himmelsk skönhet här ned till Ulrika kom:

Det var, gudinna, Du, som jag nu talar om.

Malmström. /. 1 ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free