- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
396

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skolan. Hrolf Krakes historia i Björners Kämpadater är
öfversatt af Bonde under pseudonymen Giötrik
Björnsson. Mot vattenminskningstheorien i Dalins Svenska
Historia griper *grefve Bonde till pennan och söker med
stor lärdom ådagalägga dess opålitlighet, hvarjemte han
underkastar Dalins kronologi en skarp granskning.
Vidare träffa vi af grefve Bonde ett historiskt «Försök att
igenfinna den Finska nationens och språkets härkomst».
Han stannar i denna undersökning vid det resultatet, att
finska nationen «måste vara en utflyttning från de tio
bortförda Israels slägter» *). Genealogiska studier kunde
ej annat än ega. intresse för den lärde aristokraten. På
drottning Ulrika Eleonoras anmodan uppsatte han
«Åttar-tal uppå fordna Svea konungar med deras gemåler, allt
ifrån äldsta till våra tider», tryckt i inledningen till
Björners Nordiska Kämpadater.

«Jag häpnar», säger grefve Bondes biograf, — och jag vill låta honom
för en stund tala, för att tillika meddela en profbit, ehuru icke den bästa
som kunde väljas, på Vetenskaps-akademiens vältalighet på 1760-talet —,
«jag häpnar och är för mycket mörkrädd att längre, följa vår grefve in i
den djupa ålderdomen, och stannar här heldre med mina tankar, men
märker att han nu sjelf går en annan led att hemta förfriskning. Vi hinna
upp honom i sina lust- och trädgårdar, och se huru han i orangeriet, i
drifhuset, i trädskolan, fruktträdsqvarteren, häckar och alléer,
blomsterparterrerna och vid planteringslanden, med en besynnerlig kunskap undervisar
sina trädgårds- och örtegårdsmästare uti hvarje arts rätta skötsel och
egenskap, huru han väljer unga skickliga ämnen, som han på sin omkostnad
låter resa utomlands, att förvärfva sig kunskap i trädgårdsskötseln; men
med hvad kunskap de än hemkomma, äro de ändå glade att af vår grefve
få lära sig mästerstycket, nemligen huru det ena med det andra bör lämpa
sig efter svenska klimatet, och hvaröfver han författat en skriftlig
afhandling. — Han ser sina träd rika och sirade med löf, men grundar derpå
om det endast skall vara dem till prydnad, eller om icke äfven någon
annan nytta må dem deraf tillskyndas: han faller uppå den senare tanken,
han undersöker och upplöser frågan. Kongl. Yetenskaps-societeten i
Bordeaux frågade vid samma tid den lärda verlden till råds om samma ämne,
och det gaf vår grefve anledning att upptäcka sina tankar; men höll det

*) Tilas anf. st., sid. 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free