Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deraf föreställer jag mig, huru de mångårige förre verldens fäder
genom Adams undervisning och egna oräkneliga rön måtte stigit högt i sina
vetenskaper, och huru Noach, en välsignad man, mycket deraf i 600 år
kunnat inhemta, hvarföre sådant allt icke drunknat i syndafloden utan af
honom är buret in i den nya verlden., de folken till underbart ljus, som
först utbreddes af hans stam och honom aldranärmast uppväxte.
Alla, som älska ^vetenskaper, måste det dock beklaga, att i de sednare
tider deröfver så mycken förödelse gått, att vi mer ej ega namnen och
hade föga skuggan qvar deraf, om icke de stora vetenskaper, som vår
tid hunnit igenleta, kunde anses såsom guldstycken utur de första tiders
aska.–-
All ting i verlden är under förvandling: «Nihil hic orbis, quod
peren-net, possidet», som den snillrike Lipsius måst tillstå. De största
vetenskaper hafva ofta dött, då deras upphofsmän voro lagda i grafven. Den förra
verldens vishet är oss väl okänd, men ej otrolig. Skulle Noachs ark
kommit fullastad dermed till den senare verlden, så behöfdes ännu många
pan-ciroller och salmuther att skrifva de rebus deperditis. Sjelfva Guds
kunskap, som är ostridig, den högsta visheten, har ock hos månget folk haft
det ödet. Första verldens herrlighet försvann i sin början, och för sjelfva
Eden var det ej blidare. Hvarest har beständigheten här mera någon
boning?
De vetenskaper, som tilltogo i många åldrar, och redan fullvuxna
föddes till en ny verld, hade bort bestå emot förgängligheten; men man skulle
leta hvad än synes öfrigt. Heinsii tänkspråk är väl sannt: O quantum est
quod nescimus! Vårt högsta förstånd röjer vår högsta okunnighet.
Man ser val djupa spår i menniskans samvete efter första fullkomliga
kunskapen om Gud, att ifrån hans stora verk i naturen öfvertygelse måste
tränga dit in om hans osynliga väsende och eviga kraft; dock om hans
rätta egenskaper och äkta dyrkan föga mer än hos en död bild och
målning finnes om sin mästares hand och konst.
Det nya ljus, som Gud derföre lät uppgå på menniskans himmel, i
hvars sken, emot förra verldens afton, ett enda Noachs hus sägs hafva
vandrat, måtte väl den rättfärdighetens predikant för sin nya verld
isynnerhet sökt uppklara; och ses redan deri lemningar af sådan hans visdom, att
de äldsta hedniska vise prydt sina skrifter med några strålar deraf.
Af den senare verldens (den post-diluvianska) första tider eger man
eljest så få minnesmärken, att ej en gång med visshet kan sägas, hvarest
Noach efter floden haft sitt hemvist, sedan han farit från Araxiska
ursprungsorten; på det man då närmare funne spåren, hvadan och hvart hans
vetenskaper i verlden tagit.
Jobs bok, förmodligen den äldsta, som verlden har i behåll, derutur
mycket af de gamles fregd och visdom framlyser, gifver dock några känne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
