- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
404

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undersåtare sådant med skäl förtryta kunnat eller honom härifrån afråda
velat. Konungens nådiga och lätta tillgång har gifvit åtskilliga tillfälle sig
i dess gråce så att insinuera, att de förment sig, genom andras
utestängande, deraf allena vara egare; men när konungen det förmärkt, har han sig
ändrat och visat huru de sig i sin räkning bedragit. Sådant har gifvit
mångom anledning att hålla före, det konungens nåd var nog ombytelig,
obeständig och opålitlig; men som han funnit att* åtskillige deröfver sig
förhäfva, och den till sin egen fördel nyttja velat, har han för godt aktat
sitt förra förtroende till dem inskränka och för sin egen rolighet sig till
andra efter ^tidernas omständigheter att vända. Häruti hafva dock månge
ej kunnat finna sig, då de sett en viss person (presidenten Broman) i många
år och fast intill konungens sista dagar, stå i p osa ess i ön af hans
besynnerliga gunst och nådiga förtroende, änskönt intet kännbart omskifte
emellertid derutinnan förspordes; men de lära snart ernå upplysning deruti, när
de påminna sig huru denne mannen straxt i förstone konungens sinne och
passioner så utstuderade och genom medel och utvägar, dem befordra och
alltjemt underhålla vetat, att konungen honom deruti för sin förtroligasta
räknat, honom nästan från intet genom åtskilliga hederssteg till en näst de
högsta i riket framdragit och ymniga tillfällen lemnat sig till den
förmögnaste i riket att upphjelpa, i thy han ej allenast dispositionen haft om
konungens enskilda kassa och hofstat, utan ock på förslagen till rikets
tjen-ster bland andra uppförde personer, dem, som till honom ansenligast offrat,
genom den ständiga tillgång han hos konungen egde, hade tillfälle att till
sina ansökningars ernående befordra.–-Således måste den bäste
herres namn och kredit lida, när den låter en annans smickrande för mycket
medhåll och insteg i sin gunst vinna, då sådane sedan till sin egen fordel
den missbruka.

»In summa: hos denne konung stridde mot slutet mycket godt och
ondt om öfverväldet: Godt förnuft, försigtighet, oförskräckt hjerta,
mandom, långlig erfarenhet i krigssaker, vältalighet, försonlighet och kristligt
sinnelag, rättrådighet, frikostighet och gifmildhet, barmhertighet och
medlidande med de fattige och nödlidande, samt ogement nådigt umgänge med
alla som honom nalkades, och honom nog sakna lära; voro i dessa senare
år så blandade med beqvämligheter och (o)tjenliga nöjens sökande, ledsnad
vid arbete och hufvudbryderi, föränderlighet och nu mot slutet hastigt
sinnelag, prodigalité, samt en herrskande begärelse och traktan ända intill
dess sista dagar till vällust och dess förnöjelser, utan att efterfråga eller
akta dess vidare påföljder, att det synes svårt med visshet kunna fastställa
hvilketdera hos honom egt företräde. Jag, som han hela sin tid här i
landet med såf mycken nåd omfattat, lemnar det gerna till det förra, men
alla äro ej af enahanda mening.» *) *

*) G. Bonde, Sverges Tillstånd etc., sid. 268 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free