Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Långt efter Tessins död och närmare våra dagar
har man utgifvit skrifterna Tessin och Tessiniana (1819)
och Tessins Dagbok för år 1757 (1824). Den
förstnämnda af dessa skrifter, utgifven af presidenten
Ehren-heim, innehåller allehanda vigtiga upplysningar till
tidens historia och eger deri sitt förnämsta värde.
Ut-gifvarens författarskap är medelmåttigt, och nog
pane-gyriskt för Tessin och hans parti för att kunna anses
opartiskt. Den senare skriften, Dagboken, är utgifven
af Gustaf Montgomery, förmodligen i den välmenta
afsigt att genom meddelandet af dessa fullkomligt enskilda
anteckningar göra den aflidnes minne en tjenst, liksom
anteckningame Sjelfva måhända blifvit skrifna i den
tysta afsigten att en gång meddelas efterverlden.
Efter-verlden är dock en klarsynt domare, derföre att den
kan vara opartisk: den låter ej narra sig af det
välberäknade ordet, den kombinerar och läser mellah raderna
mycket, som författaren aldrig kunde föreställa sig vara
läsligt. Den tviflar väl icke på att dagboksförfattarens
gudsfruktan och moralitet varit oskrymtade, men den
upptäcker på hvarje sida dragen af den gränslösa
fåfänga, som hvarken ålderdom eller krämpor, eller
förödmjukelser och vedervärdigheter af alla slag förmått
kufva* och den tror, att den välmente utgifvaren tjenat
den länge sedan aflidnes minne bättre, om han låtit
dessa anteckningar multna i gömmorna på Åkerö.
Men denna Dagbok innehåller dock ett parti, som
förtjenar stor uppmärksamhet; det är utgifvarens företal.
Detta företal är icke allenast väl skrifvet i den
lofta-lande stilen: det uttalar äfven vältänkta omdömen öfver
vigtiga föremål. Synnerligen lyckad synes mig
Mont-gomerys teckning af frihetstiden ur litterärhistorisk
synpunkt och hans sammanställning af denna tids två största
rhetoriska talanger Tessin och Höpken. Då jag nu
ämnar öfvergå till denna senare, tror jag mig icke på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
