Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrar, låtom oss närmare förklara detta brukliga skälet mot öfverflöd.
Vi hafva sett af föregående, så väl som egen förfarenhet, att idoghet och
flit underhåller öfverflöd och för af densamma sitt lif tillbaka igen. Vore
nu öfverflödet orsak till ett lands undergång, så vore flit och idoghet
jem-väl orsak dertill, och då undrar jag mycket, att de vid kusten af Guinea
boende mohrer, hvilka i sanning ej äro idoga och veta af vårt öfverflöd, ej
länge sedan mödat sig att nnderkufva de länder och folk, hvilka årligen
handla med dem som med annan fanad. — Vare det långt ifrån mig att
säga, det någon regering borde för dessa omtalta fördelar föra in yppighet.
Bet är ej min tanka, och vore dessutom en onödig omsorg, emedan det
sker opåmint och af sig sjelf. Men hvad jag tror mig kunna säga är, att
yppighet, när hushållningen i ett land väl är ansad^ ej är en sådan farlig
olägenhet som det allmänna talet lyder, att den- nödvändigt måste insmyga
sig uti ett välartadt samfund, der lagstiftaren är omhugsad att lämpa och
leda obotliga och medfödda laster och begärelser till allmän nytta och
fördel. — Ben fprdelen åstadkommes då, enär öfverflödighetsvaror kunna
tillverkas och ej af utländningens idoghet framskafAts. I denna sednare
händelden är öfverflöd en tärande sjuka, dock icke just derföre att det kallas
öfverflöd, utan att egen idoghet dermedelst alldeles borttrånar och vi råka
uti handels förlust: ty införsel af spannemål, hvilken aldrig kan räknas
bland öfverflödighetsvaror, är icke mindre ogagnelig för ett rike än andra
varors införsel. — Men om jag härvid stannar, mina herrar, så sker det i
afsigt (afseende) på tiden och edert tålamod, icke utaf brist af flera nyttiga
betraktelser, hvaraf detta ämnet är så mycket mera rikt som det innefattar
alla grundorsaker till rörelse, handel och vandel.»
De profstycken, som vi ega af von Höpkens
vältalighet, äro ej många. De finnas i de lärda
akademiernas handlingar. När han nästa gång uppträdde i
Vetenskaps-akademien var det för att år 1745 teckna den nyss
aflidne lärde mathematikern And. Celsii äreminne. Detta
tal utmärker sig icke med författarens vanliga
originalitet, men stilen är kraftfull, innehållsrik, efter ämnet
afpassad.
a Att berättad korthet», säger han, «hui% rikligt naturen utrustat
salig professor Celsius, vore att med få ord sammandraga hela hans
lefnads-lopp. J lären sjelfve deri finna hans qvickhet att fatta: hans skarpsynthet
att utreda de benigaste saker: hans djupsinnighet att utgrunda de mest
invecklade naturens hemligheter: hans oförtrutenhet uti arbete: hans nit att
låta allt tjena till vetenskapens uppkomst och till sitt fäderneslands nytta.
J lären finna det som märkligare och sällsyntare är, att så stora gåfvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
