Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man icke få pastorat här i landet. Hans församlingar
voro visserligen icke stora, men de anses åtminstone
nu för tiden temligen tillräckliga för en anständig
berg-ning, och skola säkert med uppräckta händer mottagas
af hvilken 30-årig ograduerad prestman som helst —
åtminstone såsom en god exspectans-plats. Mörk hade
i sjelfva verket den bland svenska litteratörer temligen
sällsynta lyckan att redan i unga år vinna en säker,
ehuru tarflig utkomst, som tillät honom att omkring sig
samla och försörja en familj, — hvilket väl ändock till
slut är mannens största lycka här i verlden.
Sina lediga stunder vid sitt landt-pastorat använde
Mörk på vittra sysselsättningar. Aren 1748, 52 och 58
utgaf han sin roman «Thecla eller den bepröfvade
tro-nes dygd» i tre delar, år 1754 sina «Målningar på
mensk-liga sinnen», år 1757 «Eugenia eller den förvillade
Välmeningen», ett slags skådespel; samma år poemet
«Enig-heten». Han anses dessutom vara författare af sista
delen af Zieglers Asiatiska Banise. På grund af sina
redan utgifna vittra skrifter kallades Mörk till ledamot af
Vetenskaps-akademien år 1748. Inom denna akademi
höll han Aminnestal öfver Cunninghame, Hesselius,
Pihlgren, Ribe, Brelin och Eliander. Ar 1755 vann
Mörk priset i Vitterhets-akademien för en uppsats
kallad «En hjeltes beskrifning». — Då familjen växte,
fann Mörk inkomsterna af sitt lilla pastorat nog knappa.
Han sökte derföre några gånger, men förgäfves, bättre
lägenheter.
«Oaktadt hans allmänt bekanta förtjenster», säger hans biograf Wilcke,
«och oansedt han vid ett prestmöte i Upsala inför sina andliga förmän hade
visat utmärkta prof af en grundlig lärdom uti theologien och en mer än
vanlig färdighet att försvara trons grundsatser; ja fast han ock erhöll
kongliga majestäts nådiga föreskrift och befallning till konsistorium: «att
låta Mörk i anseende till åtskilliga prof af särdeles skicklighet och lärdom,
hvarmed han gjort sig förtjent till befordran, njuta sådant efter sin
förtjenst till godo»: ville det dock för honom ej lyckas. Andra må döma om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
