Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna roman, ehuru numera föga lockande eller
underhållande, i följd af sin enformiga moraliserande och
dogmatiserande tendens, eger likväl partier af mycken
täckhet i den beskrifvande stilen. I tredje delen, t. ex.,
gör hjeltinnan en sjöresa mellan Medelhafvets ryktbara
sköna öar, hvilka ur författarens fantasi lifligen tecknas.
«Ett stilla och ljufligt väder förde deras segel utåt hafvet och gjorde
deras resa förnöjlig genom det fält, hvilket så många genomfara med
största förskräckelse, och hvarest de kastas bland alla dödsens farligheter. De
gingo förbi en del af Cypern, som förtjente namn af skönhet och ägde alla
de förmåner och behagligheter, hvarmed naturen någonsin kan begåfva ett
lycksaligt land. Ber syntes på flera ställen präktiga lundar, som voro af
de vidskepliga hedningar helgade till Veneris dyrkan, och de, som ännu
styrdes af vantro, undrade hvad förmätna händer vågat sig att göra våld
på en del af dessa lundar, hvars förnämsta prydnader tycktes vara
nedhuggna. Bet höga berget Olympen, som gömde sig med sin spets mellan
skyarne, fägnade deras ögon med all sin fägring. Ber stodo grönaste träd
med utslagna löf och blommor i största prakt. Ber syntes blomstrande
betesmarker, hvarest de rikaste hjordar gingo de svala aftonstunderna och
om dagame sökte mellan träden en skugga joch ett försvar mot solens
strålar. Herdarne gingo der nöjda och deras mesta sånger voro om deras
gudinnas välde».–Från Cypern seglade de resande till Rhodus, «som ej
gaf Cypern något efter uti fruktbarhet och ljuflighet och derföre troddes
hafva sitt namn af de välluktande rosor, af hvilka den egde så stort
öfverflöd. Denna ö ägde de kostbaraste frukter, hvilka åtskilliga riken derifrån
hemtade och på det dyraste betalte. Beraf hade de gamle i sina dikter
tagit sig anledning att säga att fordom guld och silfver regnat på denna ö.
Der voro åtskilliga till sin utsigt behagliga berg och dalar, uti hvilka
rådjuren sprungo och hade sina gömslor.»
Om ön Melite heter det längre fram:
<fDenna lilla ö eger i sin omkrets hela sommarens fägring och höstens
fruktbarhet. Der finnes allt det, som tjenar att duka ett bord, ej allenast
till nödtorft utan ock till förnöjelse oclf öfverflöd. Alla falten äro
öfver-täckta med sötaste blomster, hvaraf de konstiga bi samla sin honung,
hvilket ock skall gifvit denna ö sitt namn. Is och snö äro der aldrig sedda,
och de kulnaste dagar gifva dem allenast något regn, hvarigenom dock
deras hjordar ej stängas från sina rikaste betesmarker» *).
*) Thecla, III; 148, 155, 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
