Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ar mera krusigt, så vet man icke af, förrn han af egen drift får last
att nträtta allt det andra gjort före honom. Härigenom får han först
tillfälle att fatta små slntsatser, hvarvid han sedan beständigt bör vänjas. —
Läsa måste han begynna såsom ett tidsfördcif; icke för det att tappen skall
ge honom rassin — det vore barnsligt och begynnelse till egennytta —
utan derföre att det vore skam för honom att icke kunna tjena sitt
fädernesland så väl som andra. — Pilten bör i tid lära vörda det högsta
väsendet och bli öfvertygad att dygd och förtjenst äro de enda egenskaper, som
sätta värde på menniskorna och som skilja dem från talande få.»
Sedan följer den vetenskapliga uppfostran:
geometri, språk, fäderneslandets historia, — «för att lära
honom sätta värde på våra förfäders bedrifter och
uppmuntra honom till åtrå att följa deras efterdöme,» — samt
arithmetik, mekanik och teckning. I full öfverensstämmelse
med denna praktiska uppfostringsplan heter det vidare:
«Jag håller före, att pilten icke* må hindras att vara med vid jagande,
fiskande, seglande m. m. Härigenom vänjes ögat från barndomen att döma
om situationer och landtmån, kroppen blir icke vek och sinnet blir djerft.»
Jonas Alströmer.
År 1745 höll Jonas Alströmer, grundläggaren af
våra manufakturier, ett tal i Vetenskaps-akademien om
«Sveriges välstånd om det vill». Sedan han redogjort
för sin erfarenhet om industriens blomstrande tillstånd i
andra länder, förnämligast England, fortfar han:
«Under betraktan af dessa omständigheter, förekom hos mig ofta den
frågan «hvarföre Sverige, mitt kära fädernesland, också icke var uti ett så
välmående tillstånd, som de förenämnda så nära belägna länder, eller om
deremot var någon naturlig omöjlighet». — Anledningen till denna frågan
var ej någon okunnighet om mitt eget fäderneslands rätta tillstånd; ty fastän
jag, vid min första resa öfver till England uti min ungdom år 1707, hade
äfven som mången annan yngling, som* utreser af långt större förmögenhet,
föga mer kunskap om Sverige än att jag kunde säga mig der vara född,
så blef likväl min åtrå, efter de första 8 års vistande utom riket, så mycket
större, att göra mig underrättad om mitt fädernesland; så att jag företog
den resan vid • 1715 års början och då likasom en främling använde öfver
två års tid endast till att beresa det samma, då jag besökte alla Sveriges
stapelstäder från och med Uddevalla till och med Gefle, samt både koppar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
