Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, är den olika tonen i föredraget efter ämnenas särskilda beskaffenhet.
1 Gustaf 1:8 historia, förnämligast i förra delef, är den ungdomligt rask
och liflig, och genom hela verket andas författarens innerliga enthusiasm
för fäderheslandets hjelte, utan att den på något sätt störer opartiskheten i
åsigterna och den lugna objektiviteten i framställningen, eller ger sig luft i
långa resonnemanger, som söka förelymma läsarens eftertanka; utan i
fullkomligt antik anda vet författaren att åskådligt karakterisera sina personer
genom deras tal. — I Erik XIV:s historia åter träffa vi en svårmodigare
kolorit och en mera apologetisk ton, men för öfrigt samma klara utveckling
af händelserna och samma kraftiga renhet i diktionen, som utmärker det
förra arbetet» *).
I afseende på dessa Celsii historiska arbeten gör
likväl Wieselgren följande vigtiga anmärkning:
«Konung Eriks historia har en förtjenst eller ett fel, som konung
Gustafs historia ej eger, att författaren dermed förändrade sin samtids omdöme
om denne konung. Gustaf Iss historia var blott ett uttryck af allmänna
meningen om konung Gustaf under tvenne sekler. Om nu en strängare dom
börjar här och der höras, så har det sin grund i tidehvärfvets framskridna
fordringar och kan således bevisa, att vi hunnit till klarare uppfattning af
det rättas kraf, men fast står dock att denne konung ej blott för sin egen
tid utan för tre sekler varit snart sagdt en halfgud, hvilket aldrig kan
vederläggas, om ock vi nu kunna styrka, att han för vårt sekel ej ens
blifvit en fullt rättfärdig man. Jag vederlägger ej hedningen Odins ära
genom att bevisa att han såsom kristen förtjent att genomgå åtskilliga
var-ningsgrader. Jag bevisar derigenom blott att kristendomen var ljusare än
hedendomen. Väl oss, om vi hunnit en så mycket högre moralisk opinion,
nu befallande öfver konungar och folk, att konung Gustaf I redan kan
betraktas såsom man i Gustaf I:s tid säkert betraktade de egenskaper hos den
store Birger Jarl, hvilka föranläto hans samtida att utrusta honom med en
knutpiska i handen, då man aftecknade de kära dragen. Då vi vilja
bedöma konung Gustaf I bör han ej vägas på samma våg, som
konstitutions-ut-skottet i medlet af 19:de seklet väger ett statsråd, förrän riksrättsfråga
nedlägges. Han måste vägas såsom reformator mot Henrik VIII, som Sveriges
eröfrare, som Dalames och Smålands besegrare mot Christian II, mot
Philip II o. s. v. Detta är historisk rättfärdighet. Eller skola vi
förebrå Job att i hans poem ej finnes en grekisk meter, Homerus att i hans
rhapsodier ej finnas vesterländska rim?»
»Celsius har», fortfar Wieselgren, «förtjensten eller felet att ha ändrat
samtidens omdöme om konung Erik. Celsius har här tydligen varit mera
poet än när han fixerade en af hjeltarnes karakterer i sina sorgespel och se-
*) Hammarsköld, Svenska Vitterhétens Historia, sid. 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
