Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanningen, och orden med bruket». Märkligt är, att han
förklarar termerna «kritik» och «kritisera» för
oöfvers&tt-liga och vill endast vid dem fästa det äkta begreppet af
en kritisk pröfning; men det sämre begreppet deraf vid
granska, hvilket han anser vara liktydigt med
«subtili-eera», och (såsom hopdraget af granntsigta eller
grannt-söka) betecknande ett småaktigt sökande efter
felaktigheter att utpeka. — Hans vittra grundsatser i allmänhet
äro naturligtvis hans lärares; dock skulle dessa ofta hafva
funnit orsak att ogilla hans särskilda tillämpningar.
Huru föga säker eller efterrättlig han är i dem, kan
in-hemtas deraf, att han öfver Stjernhjelm uppskattade fru
Brenner, i hvars arbeten han fann «all den rätthet och
behaglighet i tankar, som hos en skribent kan fordras»;
ja han satte Dalins episka dikt «Svenska Friheten» vid
sidan af, om icke öfver, Tassos «Befriade Jerusalem».
«Om», säger Sahlstedt *), «någon Bouhours skulle anställa
en pröfning och jemförelse mellan det italienska
«Fräl-sade Jerusalem» och episka dikten «S venska Friheten», så
torde kanske utslaget blifva gunstigare för svenska
auk-torn, än man hittills inbillat sig på andra sidan om
Bälten. Skulle man finna mera invention i det italienska
stycket, så torde man finna äfven så qvicka, men mera
rätta och rigtiga tankar i det svenska.» Märkvärdigt är,
att Dahlstjerna öfverallt hos Sahlstedt står så väl
an-skrifven. I nyssnämnda anmärkningar jemföres han med
Guarini (hvara Pastor Fido han öfversatt). «Ho vet» —
heter det — «om han satt sig före att täfla med Guarini
i ett original, hvilkendera vunnit priset? Åtminstone
kan man fritt säga, att inventionen i det italienska
herdespelet mestadels intet duger, ehuru tankame kunna vara
behagliga och talesättet intagagande för dem, som
förstå språket». — I alla fall är denna jemförelse vida rim-
*) I sina Anmärkningar öfver Triewalds «Lärespån i Svenska
Skaldekonsten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
