Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magister docens Forskål, sedermera känd genom
sina resor i Arabien på konungens af Danmark
bekostnad, inlemnade till filosofiska fakulteten i Upsala en
disputation c<De Libertate Civili» på latin med svensk
öfversättning, hvari han endast afhandlade idéen och
fordringarne för borgerlig frihet, utan att omnämna eller
göra tillämpning på någon bestående samhällsordning.
Fakulteten afslog hans ansökan om disputationens
tryckning, och kansli-kollegium fastställde detta afslag. Men
författaren lät icke afskräcka sig af denna motgång.
Han gaf sitt arbete en annan form, och med några få
förändringar utkom det af trycket, på svenska kalladt
«Tankar om borgerliga friheten», och försedt med
vederbörlig tillåtelse af censor. Kollegium trodde sig häri finna
sidvördnad å författarens sida, som sökt tillstånd att få
trycka en skrift, hvilken en gång af kollegium blifvit
förkastad, och en svår embetsförseelse af censor, som
tillåtit denna tryckning. Censor uppkallades till förhör
den 27 November 1759. På föreställning af
kansli-presidenten, huru oskickligt det varit att censor tillåtit
tryckningen af en skrift, som blifvit förkastad så väl af
filosofiska fakulteten som af kansli-kollegium, förklarade
sig censor, kansli-rådet von Oelreich «vara alldeles utan
skuld, emedan han icke vetat af kongl. kollegii
beslut att denna skrift icke skolat utkomma. För öfrigt
kunde icke censor föreställa sig, att det måtte vara samma
skrift, som för kollegio tillförne blifvit presenterad,
emedan censor uti den nu utgifna sjelf vid censurerandet
gjort åtskilliga ändringar». Nu upplästes för censor det
manuskript, på hvilket han sjelf tecknat sitt imprimatur,
hvarefter han tillfrågades, om han icke sjelf kunde finna
att skriften «innefattade sådana tankar, som voro
anstöt-liga, farliga och lätteligen kunde leda till uppror». «Men
han utlät sig att han det icke kunde finna, utan höll
fast mera före, att derutinnan taltes för friheten och
densammas försvar». Kollegium utpekade derefter vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
