Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland frihetstidens öfriga politiska tidningar må
nämnas det förut omtalta bladet «Arlig Svensk», det
maktegande partiets organ på 1750-talet, utgifven af
Oelreich, sedermera kansli-råd och censor.
Gjörwell.
Frihetstidens största publicistiska namn är Carl
Christopher GjörwelL Han var född i Skåne den 10
Februari 1731, studerade i Åbo, Lund och Greifswald, till
dess han 1750 företog en resa genom Holland och
Frankrike. År 1755 blef han extra-ordinarie amanuens vid
kongl. bibliotheket. Utan att kunna vinna en
beställning, som försäkrade honom om tillräcklig utkomst,
af-trädde han från tjenstemannabanan med blotta titeln af
kongl. bibliothekarie, och med en högst obetydlig
pension år 1795. Han afled i Stockholm den 26 Augusti
1811.
«Det var Gjörwell, de lärda mödors patriark» — säger Wieselgren — «som
genom sina arbeten och sitt oegennyttiga nit först danade oss till en lärd stat så
inom som ntom oss, enligt Thorild, som förklarade, att ingen af GjÖrwells
samlingar är si liten och afbruten, att den ej är af dyrbarhet för vår lärdom.
Gjörwell var den förste, som gjorde oss bekanta med den uppblomstrande tyska
litteraturen. Sergel begärde att få modellera hans bild, och Lidén satte
derunder ett omdöme ur Diarium Vadstenense, som var ett uttryck af
all-männa omdömet: «Hic magnse litteraturse fuit, et magnae reputationis in
studio, fuit bonus homo et valentissimus laborator in arte sua et fidelis».
Han skaffade våra första goda läroböcker, af hvilka några länge bibehållit
sig. Tillika var han en man af varm gudsfruktan, äfven såsom
psalmsångare af älskvärd förtjenst.»–«Erkännas måste dock», tillägger
Wieselgren, «att snillets högre gåfva ej var gifven Gjörwell, som ej mäktade
fatta eller genomdrifva högre idéer, vare sig i litteratur eller politik, utån
mera liknade det älskvärda lammet, som i ullen kringför blomsterfrön från
ett ställe till ett annat.»
GjÖrwells tid efter annan utgifna periodiska
skrifter utgöra ett stort antal: 1754: Bref om blandade
ämnen; 1755: Stockholms Historiska Bibliothek; 1755—61:
Den Swänske Mercurius; 1757—61: Det Svenska Biblio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
