- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 1. Stjernhjelm - frihetstiden. Akademiska föreläsningar /
562

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

packan här i komedien säges uttryckligen vara sin man
otrogen, men mannens rival är icke hennes goda vän,
djefvulen, utan en bonde, deras granne.

Betecknande för tidens seder är, att de komiska
partierna i denna pjes, ehuru ur vitter synpunkt
otvif-velaktigt de bästa, äro så beskaffade, att jag omöjligen
kan meddela dem, då dé snart sagdt i hvarannan rad
innehålla de gröfsta plumpheter, ehuru ofta så lustiga,
att man kan af dem erhålla riktiga högtider af skratt.
Ännu mera betecknande är detta, när man besinnar, att
skådespelet är författadt af en allvarsam Rector scholse
under reformationstidens första stränga period, och
äm-nadt att af hans egna lärjungar under hans tillsyn
uppföras. Man stannar ofta under litteraturhistoriens
studium förlägen för den frågan: huru var en sådan
skamlöshet möjlig, och man finner intet annat svar än det, att
sederna antingen voro i grund förderfvade, eller så
oskyldigt rena, att de icke kunde taga en anstöt af lastens
nakenhet. Synbarligen beräknade den hederlige rektorn,
hvars intention visserligen icke är osedlig, ingen annan
verkan af sina plumpheter, hvarken på de unga
aktörerna eller deras åskådare, än löjets. I Sjelfva verket
lära de på det nu lefvandP slägtet icke heller göra
något annat intryck, om icke derjemte förvåningen öfver
att sådana saker kunde sägas offentligen.

Såsom prof på dialogens beskaffenhet vill jag
anföra en scen ur tredje akten, mellan den redan
förälskade Pyramus.och hans förtrogna vän Felix. Felix har
af den förres tjenare Syrus hört, att husbonden rar
underlig till sinnes och hade skickat bort sina jagtvapen
att säljas, för att sedan «Syskrijn sampt trå och nålar
köpa, Grannt läreft och sådant mehr, Som Fruer och
Jumfruer tjenligit är». Vännen går då in till honom och
mellan dem uppstår följande samtal:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:42:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/1/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free