Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om att se svenskt spektakel, s& var det mest för att bedrifva gyckel odh
utsväfningar. Man lät efter behag börja med sista akten i en tragedi och
sluta med den första. Man utvisade aktörer, som ej roade, man befallte
dem skratta, då de skulle gråta, och tvärtom. Spektatörema deltogo så
mycket i pjesen som aktörerne» *).
Se der i korthet en historik öfver den svenska
dramatiska konstens föga lofvande utveckling under
frihetstiden, till dess den under Gustaf III genom ett jättesteg
nådde en hög grad af fulländning, åtminstone hvad
angår den sceniska utöfningen. Den reguliera svenska
theater, hvars stiftelse Ehrensvärd i början af nyss
citerade stycke omtalar, inrättades af kammarherren von
Olthoff och öppnades i Oktober månad år 1737 med
Carl Gyllenborgs komedi «Svenska Sprätthöken».
Ämnet till denna komedi är hemtadt ur en fransk pjes
Le Frangais å Londres och Gyllenborg författade
dertill en epilog af samma förtjenst, som i allmänhet
utmärker denne herres poemer. Redan detta första steg
utmärkte den karakter, som af vår dramatik antogs och
som blifvit framkallad till en väsendtlig del derigenom
att redan förut franska skådespel på hofvet uppfördes.
,Man fann ock så mycket behag i detta slags nöje, att
flera personer, äfven af den förnämsta klassen, läto sig
angeläget vara att förse skådeplatsen dels med
originella, dels med öfversatta theaterstycken. Några af dessa
härröra från vissa äfven i annat afseende i vår
vitterhets-historia bekanta personer.
Redan innan den ordentliga theaterns öppnande i
Stockholm hade man, till förmån för ett under
direktören Seijerlings inseende kringvandrande tyskt
skådespe-larsällskap, med «Den Politiska Kannstöparen» börjat
öf-versätta vissa af Holbergs genialiska lustspel, så att vi
redan från denna tiden äga de flesta af dessa på vårt
språk öfverflyttade. Men den finare verlden i Stockholm
begärde egentligen att se franska dramer, och de fran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
